“Det gäller att ta plats och vara sig själv – att stötta och lyssna på andra kvinnor.”
Sara Svedberg, många begåvade kvinnor gör sig själva mindre när de pratar drömmar och mål, hur kan vi ändra på det?
Vi kvinnor känner ofta att vi behöver prestera lite mer och göra lite mer hela tiden. Ju mer vi presterar – desto högre krav ställer vi på oss själva att prestera lite mer och lite bättre. Vi blir aldrig nöjda. Så på något sätt känns svaret enkelt och självklart; genom att tro på oss själva och lita på våra förmågor och genom att våga lyfta fram andra kvinnor. Vi är viktiga och vi är bra – våga tro och visa det!
Våga chansa lite mer, det är inte hela världen om det blir fel. Det blir ju fel ibland…. för alla! Då får man göra om. Vi kanske kan lära oss av män som är bra på att berätta att det de gör är viktigt och bra.
Hur kommer det sig tror du?
Jag tror att det handlar om att våga tycka att man är ok som man är. Vill jag prata om yoga på lunchen är det inget fel med det. Jag har suttit på många luncher med män som pratar fotboll, bilar och golf. Det är såklart ok, men att prata om sånt som ofta intresserar oss kvinnor är inte alltid lika ok. Det gör att vi förminskar oss, vi tycker själva att det som intresserar oss är ytligt eller dumt.
“Kvinnor är noggranna och vågar inte alltid ta ut svängarna – som om vi är rädda för att avfärdas.”
Idén med Barnflickan växte fram i samband med att du själv behövde hjälp med barnen, hur gick det till?
Våren 2009 när mina barn var 5 och 2 år jobbade både jag och min man mycket. Jag letade, men det var så komplicerat, att annonsera och intervjua. I samband med det hörde jag talas om fakturamodellen för RUT-tjänster. Då tänkte jag att det måste kunna göras enklare. Min pappa driver egna bolag och jag har inspirerats av honom; han har visat att inget är omöjligt, och att allt går, bara man vill. Under tiden jag jobbade i hans företag funderade jag över vad jag skulle kunna erbjuda i ett eget företag.
Det är ett stort ansvar att ta hand om andras barn, hur säkerställer du det?
Jo, det är ett stort ansvar! Vårt kriterium är att aldrig anställa någon som vi inte kan tänka oss att ha som barnvakt till våra egna barn. För att säkerställa det har vi många utarbetade rutiner både före anställningen och under uppdragets gång.
Det absolut viktigaste för oss är såklart att barnvakterna gör ett bra jobb, alla barnvakter passar inte i alla familjer, det gäller att vi matchar rätt. Det är det knepiga och kräver mycket fingertoppskänsla från oss.
Hur började ditt företag få de första kunderna?
Det bara hände. Jag gjorde en hemsida och visitkort. Så hade jag bestämt att börja jobba aktivt med företaget efter semester sommaren 2009. Jag började med det jag var bekväm och hemma med, dvs personal-anskaffningen. Jag satte ut annonser på arbetsförmedlingen och började intervjua kandidater.
När det gått någon vecka frågade min man när jag tänkte att jag skulle ha min första kund. Läskigt tänkte jag och svarade; ja kanske om 2 månader.. Nähä sa han, du ska ha din första kund om 2 veckor! Jag började berätta för folk i mitt närverk att jag startat Barnflickan och plötsligt började jag få kunder. Jag vet inte var de kom ifrån men plötsligt kom de, så allt kan inte vara uttänkt från början, då blir det ingenting.
Jag är en “doer” och jag ger inte upp. Jag tror också att det är viktigt att hålla en och samma linje hela tiden, att inte avvika på andra spår. Det har varit en framgångsfaktor för mig.
Hur höga krav kan man ställa på sig själv som entreprenör?
Jag vill alltid göra mitt bästa och det jag levererar ska vara av bästa kvalitet. Men jag ställer inte för höga krav på mig själv eller på andra. Självklart blir jag besviken på mig själv om jag innerst inne vet att jag inte riktigt gett allt. Men om jag vet att jag gjort mitt bästa och det ändå inte blev riktigt bra då försöker jag tänka ut vad jag kan lära mig av det så det blir bättre nästa gång. “Gör om gör rätt”.
“Ingenting blir jättebra första gången man gör det, inte andra eller tredje gången heller. Du ändrar lite, förfinar och då blir det bättre och bättre.”
Vad var det viktigaste och det svåraste?
Det viktigaste i mitt jobb är fingertoppskänslan vilket också är det svåraste. Jag måste snabbt kunna känna av olika personligheter och lita på min magkänsla.
Tog du hjälp av någon?
Jag har inte direkt tagit hjälp av någon, men jag har inspirerats av många. Jag tror på min intuition och egen förmåga och jag vill känna mig fri och obunden. Därför går jag helst mina egna vägar och jag föredrar att ta eget ansvar för det jag gör.
Det låter som du fick ta ansvar tidigt i livet?
När jag var 14 skilde sig mina föräldrar och då flyttade jag från Norrland till Stockholm med min pappa. På den tiden var det inte vanligt att barn bodde heltid hos sin pappa. Det var speciellt och många frågade varför jag inte bodde hos min mamma, såväl kompisars föräldrar, som lärare och andra vuxna jag mötte. Det är inte alltid man vill förklara sig för andra… Skulle jag fått den frågan om jag bott hos min mamma, och min pappa bodde 80 mil bort?
Jag fick lära mig att hantera den situationen och på många sätt kan man säga att jag tagit ansvar för mig själv sedan dess. Det har gjort mig till en person som tar mycket ansvar i alla sammanhang jag befinner mig i. Barn ska inte behöva ta så stort ansvar och det har varit tufft många gånger och jag har fått lära mig mycket själv. Men det har också gjort mig till den person jag är och jag vet att jag kan och litar på min egen förmåga. Idag tycker jag att ansvar är roligt och det är inget jag är rädd för utan snarare stolt över.
“Motgångar kommer men varje situation går att lösa. Det gäller bara att ta en sak i taget och det är otroligt vad man lär sig under tiden.”
Vad har du för råd till andra som vill starta sitt eget företag?
Att våga, det är faktiskt det viktigaste. Det är en sak att ha en idé om något, en annan att göra den till verklighet. Du måste tro stenhårt på din idé, för du kommer att märka att många är skeptiska när du berättar att du ska starta eget. Då är det viktigt att du kan tro på dig själv och din idé, att fokusera och fortsätta på det spår du tänkt.
Vilken typ av skepsis mötte du?
När jag berättade att jag skulle starta fick jag många kommentarer om hur tufft det är att vara egen och frågor om jag hade en affärsplan och när jag planerade att få företaget lönsamt och hur. Nån frågade också om jag inte tyckte att föräldrar ska ta hand om sina barn. Många åsiker och många som ville tala om för mig hur och vad jag skulle göra.
Det är lätt att det skrämmer och påverkar hur man tänker; jag har ju ingen riktig budget… hur bra är min affärsplan egentligen? För det är lätt att lyssna och tvivla på sig själv. Det är inte alltid man vet när företaget ska vara lönsamt, det kanske kan gå utan en väl utarbetad budget?
Hur ska man tänka då?
Bestäm dig för vilka personer du ska lyssna på. Alla har olika åsikter och om du lyssnar på alla blir det ingenting, bara förvirring.
Mitt råd är att tro på dig själv och hålla dig till ditt spår. Min instinkt och magkänsla sa mig att barnvakt, det är det många som behöver, och jag kan inte veta vad som fungerar förren jag provat. Jag visste vad jag ville och tänkte; jag kör steg för steg. Jag kunde ha kvar mitt gamla jobb till viss del och bygga upp Barnflickan bit för bit.
“Man får inte rädd för komplikationer i relationer. Det uppstår situationer som inte alltid är roliga, men det gäller att hantera situationen.”
Vad är det svåraste med att få igång ett företag?
Det är klart att det är tufft att få ett företag i rullning, att faktiskt tjäna pengar på det du gör. Det har varit viktigt för mig att företaget är lönsamt. Jag tror också att det är ett hinder för många, osäkerheten kring ekonomin. Den osäkerheten får du alltid leva med som egen företagare.
Har du några tips till den som förlorar sin motivation och kämpar för att göra det man ska?
Jag har haft perioder med låg motivation. Det märks direkt i företaget. Men det måste vara okej att ha sådana perioder också, det är omöjligt att alltid vara på topp. För mig har det handlat om att bestämma mig och hugga i; nu måste jag vända den här negativa spiralen!
Och kanske behövs lite input och inspiration utifrån; att gå med i ett nätverk, möta andra i samma situation, eller hitta någon bra och intressant föreläsning eller något annat som inspirerar och intresserar just dig.
Vad brinner du för?
Jag brinner för självständighet, oberoende och jämställdhet. Att alla männsikor ska få göra och leva sina liv som de vill utan att andra lägger sina egna värderingar på dem. Mitt jobb gör mig självständig, fri och oberoende och mitt jobb bidrar till ökad jämställdhet – det är jag övertygad om.
“Jag har alltid jobbat med människor det på det ena eller andra sättet och att kunna hjälpa andra är en stark drivkraft som gör mig glad och ger mig positiv energi.”
På vilka sätt kan kvinnor stötta varandra?
Självklart är det fortfarande ett problem att kvinnor tjänar mindre än män, att färre kvinnor än män sitter i bolagsstyrelser eller har höga positioner inom näringslivet. Jag skulle kunna säga mycket om detta ämne eftersom jag själv är engagerad i frågan. Men det viktigaste är att både kvinnor som män, ska låta alla leva sina liv så som de vill och att vi inte lägger värderingar och åsikter på andras val.
Så tror jag också att vi kvinnor bäst stöttar varandra genom att respektera varandras livsval – även om de inte sammanfaller med de egna.
Hur får vi ett mer jämställt samhälle?
Jag tycker att allt som syftar till att inspirera och lyfta upp, och föra fram kvinnor är ett jättebra sätt att bidra till ökad jämställdhet. Men i slutändan tror jag att det är hur vi uppfostrar våra barn som kommer göra skillnad och också de förutsättningar som ges på arbetsmarknaden.
Är detta något du tänker på med dina egna barn?
Absolut! När förutsättningarna finns för kvinnor och män att jobba under samma villkor, då finns förutsättningen för jämställdhet på riktigt.
Och hur får vi förutsättningarna?
I vår familj är alla lika viktiga oavsett vad vi gör. Det är lika viktigt och bra att sköta tvätten som att sköta bilen. Det är lika viktigt och bra att gå på dans som att spela fotboll. Mitt jobb som egen företagare är lika viktigt som barnens pappas jobb som direktör på en myndighet.
Tillsammans driver vi familjen vidare och framåt och alla drar sitt strå till stacken och är viktiga. Det vill jag att våra barn ska veta, känna och agera utifrån. Då tror jag att de har en bra grund för att komma ut i livet som jämställda individer.
“Du duger precis som du är – lyssna på dig själv, din magkänsla och tro på den.
För du är bra!”
Hur kan vi särskilt få våra döttrar att växa upp till starka individer?
Genom att tro på och stötta deras val och genom att inte förringa deras intressen. Inte tynga dom med gamla förlegade synsätt på hur en kvinna ska vara. Men inte heller försöka tvinga dom till sådant de inte vill göra. Låt dem vara som de är och gilla dem för det – då blir de trygga.
Vad är det bästa råd du fått i livet?
Följ ditt hjärta. Men det är inte så lätt kan jag säga.
Varför inte det?
Det är lätt att misstro sitt hjärta och då försöka vara förnuftig och rationell. Det känns som ett säkrare kort om man är osäker.
På vilket sätt har du gjort det?
Genom att verkligen våga lyssna på mitt hjärta, det är det innersta jag har och lyssnar jag på det kan det inte bli fel. Våga tro det! Jag jobbar med det varje dag.. men bara insikten hjälper.
Om Sara Svedberg
Bor: Kungsholmen, Stockholm
Familj: Man och två barn
Yrke: Socionom & Grundare Barnflickan Stockholm
Leta upp Sara på Instagram eller följ hennes blogg
Interview & Photographs of Sara Svedberg by Anna Järphammar
